Nu står jag vid en norrländsk älv och känner vattnet flöda genom mig fast jag står på torra land. Nattljuset tar aldrig slut. Det fyller mina andetag när jag blundar ett obestämt antal sekunder. Obestämt för att tiden är ett av människan uppfunnet fenomen som upphört att existera här och nu.
/B
söndag 13 juli 2008
onsdag 9 juli 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)